4 tips för att bli bra på redovisningar
1. Se det som en utmaning och tänk på det som ett frivilligt val.
Genom att själv välja att redovisa, åtminstone i tanken, så ger man sig själv kontroll över situationen. Det är inte längre något påtvingat utan ett frivilligt val som skapar en känsla av kontroll. Det viktiga med det här är att lura sin hjärna.
Att frivilligt redovisa kommer att minska den upplevda stressen och nervositeten.
Ett sätt att börja på är genom att öva på att räcka upp handen frivilligt i gruppdiskussioner och dylikt. Genom att göra så tränar man på att bli mer bekväm i att prata inför en grupp och få all uppmärksamhet på sig.
2. Öva – men använd inget manus
Det är väldigt vanligt att förbereda hela manus som man överför ord för ord. Det kommer från att man brukar få höra ”Var mer än helt förberedd” och ”Öva så mycket du kan”. Men för mig fungerar det att inte ha ett manus, att inte ha memorerat sitt tal på ordnivå.
Det har hjälpt mig att inte vara 110% förberedd. Man ska alltid vara förberedd, absolut, men ge också lite utrymme för att kunna slappna av och vara naturlig i ditt tal.
Jag brukade skriva noggranna manus. Ord för ord, mening för mening. Jag brukade memorera exakta ord och ordföljder. Detta skapade stress och prestationsångest, för när man tappar bort sig (vilket man gör), så tappade man bort sig helt. Det blir stressande att försöka komma ihåg allt igen, att vara tvungen att kolla ner i papper och kontanter. Det hela blir en otrevlig upplevelse. Dessutom märker publiken när någon läser upp något memorerat, det blir inget naturligt med det.
Det är ju självklart bra att vara förberedd. Men man behöver inte skriva exakta manus. Istället kan man fokusera på:
- Gör klart för sig vad syftet med talet är. Och fundera på vad det viktiga är att förmedla till publiken.
- Att memorera de huvudpunkter som ska nämnas
- Fokusera på att förmedla informationen och kunskapen som tagits fram istället för att fokusera på att endast läsa upp en radda ord och bokstäver
Det räcker med att endast skriva stödord. Korta meningar och punkter på det som ska sägas. Öva inte in ord för ord i exakta meningar.
3. Fokusera på publiken och informationen och inte på dig själv
Det är lätt att man fokuserar på sig själv när man redovisar och det är antagligen den största anledningen till varför man känner rädsla. Men istället ska man fokusera på publiken. Fokusera på att det är de som ska lära sig någonting. Det är publiken som är i centrum.
Det är informationen som förmedlas som är det centrala. Talaren ska endast förmedla informationen, så tydligt som möjligt. Men det handlar inte om talaren.
Man ska ta ut sig själv ur ekvationen. Ingen åhörare kommer att ha minnet av ens exakta meningar, hur man såg ut eller vart man höll händerna. Om det är någonting de kommer att komma ihåg så är det informationen som talades om och vilka emotioner den väckte.
4. Tänk på varför människor talar inför en publik
När man studerar är det lätt att fokuset med utbildningen hamnar på betyg och att göra saker bara för att klara en kurs.
Men det har gett mig mycket att faktiskt tänka på varför vi människor talar inför andra. Varför är det så många människor som frivilligt ställer sig framför folkmassor, ibland tusentals och hundratusentals människor för att prata.
Vi talar inför andra för att påverka dem, för att förmedla information och idéer. Kanske till och med saker som ingen av åhörarna vet. Vi talar inför andra för att förmedla kunskap, en åsikt, för att påverka andras tankar och placera in ny kunskap och nya idéer i deras hjärnor.
Därför är mitt tips att välja att skriva tal och prata om saker som man själv tycker är värdefulla. Man ska välja att hålla tal om något som man själv vill att åhörarna ska ta med sig därifrån. Och man ska uppskatta stunden man får för att påverka.
5. Acceptera nervositeten. Det är inget farligt.
Det är vanligt att man försöker tvinga undan sin nervositet, försöka tvinga sig själv att sluta känna. Men jag säger istället: Man ska låta sig själv känna nervositeten helt. Att förtrycka sina känslor kommer att tillåta en att bearbeta dem. Man kan få viss utlopp för det genom att springa, hoppa, skratta och andas ut djupa andetag. Men släpp ut känslan.
Nervositet är bara en sorts energi som inte släppts ut än.
På ett fysiologiskt plan beror nervositet på adrenalin (ett ämne i kroppen som får dig att känna dig alert, vaken och on the edge). Det är inget farligt, och det är helt naturligt.
Nervositet är inget negativt i sig själv. Man är nervös innan en konsert, innan man går på dejt med någon man tycker om, innan man träffar personer man ser upp till osv.
Se nervositet som instängd energi, som att man är redo för något. Istället för att tänka ”Jag är nervös inför…” så kan man tänka ”Jag är taggad inför..”. Genom att ändra sitt tankesätt kommer man att kunna förvandla sina emotioner från något negativt till något positivt. Helt plötsligt är man istället taggad inför att redovisa och få dela med sig av det man har förberett.
Självklart finns det skillnad mellan nervositet och stress och att vara positivt taggad. Men det är inte så säkert att kroppen kan skilja på dessa känslor, och därför kan man alltid försöka lura sig själv till att tänka positivt. Det enda som kommer att hända är att man gynnas av det.