Solen skiner, det \u00e4r f\u00f6rmiddag, och jag sitter bekv\u00e4mt ner, utan att k\u00e4nna att det finns n\u00e5got jag beh\u00f6ver g\u00f6ra. H\u00e4rifr\u00e5n kan jag titta ut \u00f6ver f\u00e5glarna, som tagit sig h\u00f6gst upp p\u00e5 husen. De befinner sig sittande, vilande, och njuter av solen. S\u00e4ttet de har positionerat sig h\u00f6gst upp p\u00e5 husens tak, p\u00e5 r\u00e4cken som str\u00e4cker sig lite h\u00f6gre upp \u00e4n resten, och h\u00f6gst upp p\u00e5 tornens spets, f\u00e5r mig att tro att de medvetet velat ta sig till den h\u00f6gsta utsiktspunkt, och att de njuter av solen v\u00e4rmen s\u00e5som vi g\u00f6r. F\u00e5glarnas beteende p\u00e5minner mig om min egen. Det p\u00e5minner mig om mitt beteende i K\u00f6penhamn. <\/p>\n\n\n\n
Jag brukade \u00e4lska att ta mig h\u00f6gt upp, att se ut \u00f6ver stadens hustak. Jag brukade en ledig och solig f\u00f6rmiddag som denna, ta mig upp till takterrassen p\u00e5 Illums Bolighus. D\u00e4r finns det ett litet caf\u00e9, med sin egen lilla takterrass, precis vid sidan av den stora restaurangen med dess stora takterrass. Den stora terrassen \u00e4r n\u00e4stan alltid fullsatt, proppad, och folk f\u00e5r armb\u00e5ga sig f\u00f6r att f\u00e5 njuta av utsikten \u00f6ver det gamla torget och Str\u00f6get. Men p\u00e5 den lilla takterassen, var jag n\u00e4stan alltid ensam, eller med endast en eller tv\u00e5 enstaka andra som hittat till den lilla g\u00f6mda utsiktsplatsen \u00f6ver staden. Ibland var caf\u00e9et f\u00f6r den lilla terrassen obemannad, och d\u00e5 passade jag p\u00e5 att smyga mig f\u00f6rbi och ut p\u00e5 terrassen utan att n\u00e5gon s\u00e5g mig. <\/p>\n\n\n\n
D\u00e4r uppe, p\u00e5 den lilla takterrassen p\u00e5 Illums Bolighus i K\u00f6penhamn, d\u00e4r hade jag den b\u00e4sta synen \u00f6ver folkminklet och den gamla fina staden. Jag brukade sitta d\u00e4r, i solen, skriva i min dagbok, och skickade alltid iv\u00e4g ett meddelande med en bild till en v\u00e4n. F\u00f6r n\u00e4r jag var d\u00e4r uppe, upplevde jag en k\u00e4nsla av overklighet. Det var en idyll, en k\u00e4nsla av total frihet, ledighet, vila, och att f\u00e5 vara ensam i mina egna tankar. Att ha lyxen att skriva, njuta av solens v\u00e4rmande str\u00e5lar, se ut \u00f6ver takterrassen till g\u00e4sterna p\u00e5 den stora terrassen, p\u00e5 alla turister g\u00e5endes nere vid Str\u00f6get. <\/p>\n\n\n\n
Overklighetsk\u00e4nslan kom fr\u00e5n att jag inte kunde t\u00e4nka mig en b\u00e4ttre tillvaro, en finare stad, en sk\u00f6nare sol, mer svalkande vindar, en b\u00e4ttre plats att vara ensam p\u00e5. N\u00e4r jag satt d\u00e4r uppe, upplevde jag tiden st\u00e5 stilla. N\u00e4r jag satt d\u00e4r, upplevde jag inte att jag beh\u00f6vde n\u00e5 n\u00e5gra fler m\u00e5l. Jag k\u00e4nde att jag inte beh\u00f6vde n\u00e5got annat – ingen h\u00f6gre utbildning, inget behov f\u00f6r mer pengar p\u00e5 bankkontot, inget n\u00f6d att bli ekonomiskt oberoende, inget behov av att synas f\u00f6r andra m\u00e4nniskor. \u00c4r det tillfredsst\u00e4llelse? <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Solen skiner, det \u00e4r f\u00f6rmiddag, och jag sitter bekv\u00e4mt ner, utan att k\u00e4nna att det finns n\u00e5got jag beh\u00f6ver g\u00f6ra. H\u00e4rifr\u00e5n kan jag titta ut \u00f6ver f\u00e5glarna, som tagit sig h\u00f6gst upp p\u00e5 husen. De befinner sig sittande, vilande, och njuter av solen. S\u00e4ttet de har positionerat sig h\u00f6gst upp p\u00e5 husens tak, p\u00e5 r\u00e4cken […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":8373,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_uag_custom_page_level_css":"","footnotes":""},"categories":[683,447],"tags":[],"class_list":["post-8370","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-livsupplevelser","category-tankar","entry","has-media"],"gutentor_comment":0,"uagb_featured_image_src":{"full":["https:\/\/www.wendyzhou.se\/blog\/wp-content\/uploads\/2026\/02\/IMG_1995-scaled-e1771408248911.jpeg",1920,1830,false],"thumbnail":["https:\/\/www.wendyzhou.se\/blog\/wp-content\/uploads\/2026\/02\/IMG_1995-scaled-e1771408248911-150x150.jpeg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.wendyzhou.se\/blog\/wp-content\/uploads\/2026\/02\/IMG_1995-scaled-e1771408248911-300x286.jpeg",300,286,true],"medium_large":["https:\/\/www.wendyzhou.se\/blog\/wp-content\/uploads\/2026\/02\/IMG_1995-scaled-e1771408248911-768x732.jpeg",768,732,true],"large":["https:\/\/www.wendyzhou.se\/blog\/wp-content\/uploads\/2026\/02\/IMG_1995-scaled-e1771408248911-1024x976.jpeg",1024,976,true],"1536x1536":["https:\/\/www.wendyzhou.se\/blog\/wp-content\/uploads\/2026\/02\/IMG_1995-scaled-e1771408248911-1536x1464.jpeg",1536,1464,true],"2048x2048":["https:\/\/www.wendyzhou.se\/blog\/wp-content\/uploads\/2026\/02\/IMG_1995-1536x2048.jpeg",1536,2048,true],"ocean-thumb-m":["https:\/\/www.wendyzhou.se\/blog\/wp-content\/uploads\/2026\/02\/IMG_1995-scaled-e1771408248911-600x600.jpeg",600,600,true],"ocean-thumb-ml":["https:\/\/www.wendyzhou.se\/blog\/wp-content\/uploads\/2026\/02\/IMG_1995-scaled-e1771408248911-800x450.jpeg",800,450,true],"ocean-thumb-l":["https:\/\/www.wendyzhou.se\/blog\/wp-content\/uploads\/2026\/02\/IMG_1995-scaled-e1771408248911-1200x700.jpeg",1200,700,true]},"uagb_author_info":{"display_name":"Wendy Zhou","author_link":"https:\/\/www.wendyzhou.se\/blog\/author\/wendy1111live-se\/"},"uagb_comment_info":0,"uagb_excerpt":"Solen skiner, det \u00e4r f\u00f6rmiddag, och jag sitter bekv\u00e4mt ner, utan att k\u00e4nna att det finns n\u00e5got jag beh\u00f6ver g\u00f6ra. H\u00e4rifr\u00e5n kan jag titta ut \u00f6ver f\u00e5glarna, som tagit sig h\u00f6gst upp p\u00e5 husen. De befinner sig sittande, vilande, och njuter av solen. S\u00e4ttet de har positionerat sig h\u00f6gst upp p\u00e5 husens tak, p\u00e5 r\u00e4cken…","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.wendyzhou.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8370","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.wendyzhou.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.wendyzhou.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.wendyzhou.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.wendyzhou.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8370"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.wendyzhou.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8370\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8391,"href":"https:\/\/www.wendyzhou.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8370\/revisions\/8391"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.wendyzhou.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media\/8373"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.wendyzhou.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8370"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.wendyzhou.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8370"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.wendyzhou.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8370"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}